Kör upp min nyårskaramell.



But why??!
Nyårsfesten var planerad, kanske inte genomtänkt men ändå planerad. Vi skulle åka till Västerås imorn, jag, Lina, Joe och Maria, där skulle det bli fest med resten plus ännu fler, alkoholen inhandlades igår (till och med bubbel..buhuuu) men våra drömmar gick i kras (inte så allvarligt som det låter)...Lina har fått magsjuka och jag vill faktiskt inte åka utan henne och bo hemma hos hennes pojkvän med familj, jag känner dom ju men ja...det blir liksom inte riktigt rätt för mig och Maria vill nog inte åka utan mig så det är bara att gilla läget...

...så gullig som man är och när allt ändå sprack så sa jag att jag kunde jobba istället, så nu ska jag jobba kvällen imorn och det är väl tacksamt antar jag så får någon annan vara ledig..nyårsafton är väl rätt överskattat ändå som många säger. Nytt år ser jag däremot fram emot, kan lämna det gamla bakom sig. Med handen på hjärtat så vet jag inte ens själv om jag vill hylla eller bara glömma året som gått, minns knappt vad jag har gjort, det är lite luddigt, känns som jag blandar ihop allt med 2005.

Hylla ska jag däremot göra juldagen som var helt perfekt. Middag hos Linda, vi var sex pers vilket var helt lagom. Mattias var kvällens kock och hade fixat förrätt och huvudrätt, sen drack vi glögg med mandel och russin (glögg var inte det enda som slank ner under kvällen förstås...) Sen kom Körner, han var nykter och hade bil (otroligt passande)...vi blev transporterade till nöjes där vi fick mosas en timme innan vi kom in men det får det väl vara värt ibland..Hade en skitbra kväll faktiskt och efteråt blev jag tvingad till Burger King med Jenny och Sebbe, jag som aldrig köper fyllemat och det gjorde jag inte nu heller..men dom skulle ha och jag ville inte gå hem själv så...så var det med det.

Annars är det förjävligt...mormor är på smällen och ingen luft i däcken (så säger alltid morfar) hö hö hö.
Nejdå...livet rullar ju på, det är väl bra...bättre än om det inte skulle rulla..



Förresten...julafton var fin...jag har varit snäll i år..det är jag tamejfan jämt..

Sen är det som det är, med allt annat.


Men please...

...hämta en spypåse så att jag får kräkas...
Har precis tittat på Linda Rosings kommande musikvideo och hört hennes kommande låt...please please please säger jag bara....den kvinnan vill att man ska ta henne på allvar, för hon är ju inte bara en "dum blondin"...eller? Om man nu så gärna vill bevisa det så kanske man inte ska skämma ut sig själv mer än nödvändigt vilket hon lyckas med rätt ofta...ja i princip med allt hon gör. Hon får nog hamna på en hedrande förstaplats på denna veckans bottenlista.
Ett tips: Titta inte på videon om ni inte vill ha plastiga och skräckfyllda mardrömmar en bra tid framöver...det påminde om en dålig trailer för en billig porrfilm...och då var det fan bokstavligen billigt..nej fy...where is my spypåse?

Annars är jag sjuk som en gnu, det började med halsen...övergick till hosta och nu är det snorkalas för en hel armé, fick gå hem tidigare från jobbet idag, hade jobbat fem timmar o kände att det är bättre att jag går hem ett par timmar tidigare o vilar upp mig än att jag blir hemma hela dagen imorgon...så blev det med det. Det tråkigaste med detta var ju att vi skulle ha glögg-pepparkaks-lussebulle-afton ikväll jag Lina och...FREDRIK!!!!! Ja han har äntligen kommit hit o hälsat på från Australien...med risk att smitta dom så fick jag avböja kalaset...o nu får jag inte träffa Fredrik förrän efter nyår säkert...det ska jag faktiskt fälla några tårar för... :( Fick sms av Lina..."Jag har pratat med Fredrik och vi vill inte hälsa på dig din snorbomb"...tack liksom... :)       (puss)

När vi ändå var inne på ämnet snor... (otroligt fascinerande)
Min vapendragare och alltiallo Lina fyllde år igår...det firade hon med att bli lite full och ringa ett eller två samtal för mycket till mig...och undrar om vi hade något intressant att prata om egentligen..såhär lät det ett tag..
Lina: Jaha, nu har jag visst lagt min snorbuse nånstans..
Jag: Fräscht..
Tystnad
Lina: Nej där...på stolen sitter den.
Lina nöjd.
Fint eller hur? :)

Orkar inte skriva så mycket mer egentligen...men kan ju berätta om min klyftiga kommentar till min arbetsledare häromdan...hon skjutsade mig till ett arbete och vi åkte förbi ett hus på vägen..."där bor jag" sa hon och pekade....och jag svarar  "jaha, ja det luktar alltid skit här"....det var ju snyggt...menade inte riktigt som det lät, som tur var så började vi skratta :) jaja..så kan det gå när inte haspen är på.

Pussheej


En litten blogg.

Vad händer?
Ja inte så jäkla mycket faktiskt. Förra helgen blev jag spontant skitsugen på att gå ut, men det var ingen annan som spontant kände likadant. Tillslut fick jag napp, brorsan :) Vi tog några glas flytande innehåll och gick sen till Arena med inte så höga förväntningar. Det var väl som en vanlig fredagkväll där, tror jag iaf...vi babblade bort hela kvällen.

Vad kan vara så intressant att prata om?
G-punkter och orgasmer, det var vad vi diskuterade hela kvällen och jag bara glömde bort att va social med andra...haha...då är frågan nu, vem är egentligen förvånad över vårat samtalsämne? Det var ju ingen större skräll att syskonen Strende hamnar i livliga diskussioner av detta slag :) Vi hade iaf en jättetrevlig kväll, träffas ju inte så ofta och vi går sällan ut tillsammans heller för den delen.

Annars har veckan varit full av jobb, Lina kom hit på pyjamasparty i onsdags, vi hyrde film och käkade godis. I filmen dödade alla varandra överallt. Lina gick in i köket och hämtade något, när hon kom tillbaka undrade hon hur många som hade dött medan hon var borta, "ingen" svarade jag och Lina satte i halsen  "VAA??!", hehe...ja.

Imorgon pyser jag iväg till Västerås, det blir galej tjohej...vi tippar på att vi blir en fin liten skara som i slutändan hamnar fulla som kastruller på Blue moon. :)

Sen har jag kommit fram till att man nog ska börja lita på de intryck man får av andra människor. Ibland träffar man ju någon och känner direkt att den där personen är fan inget bra...personen kan ju vara hur trevlig som helst men något stämmer inte...och ibland kan man känna precis tvärtom. Jag litar på mig och mitt intryck angående en person jag "känner". Han verkar rätt "hård" utåt sett...men jag tror, och har trott ända från början, att den killen är en skitfin person...man måste bara kommer under det hårda skalet för att få det bekräftat, hoppas att jag slipper ändra uppfattning...

Vi säger såhär...känns det för bra för att vara sant?...Ja då är det oftast för bra för att vara sant..