zophies

Det är väl inte bara jag som vaknar med lite fluff på huvudet eller?

Imorse när jag jag träffade pappa så sa han "Har du precis gått upp ur sängen eller? men det är väl så det ska se ut nuförtiden, håret ska stå rätt upp".

Sedan tog jag bilen från honom och åkte till mormor och morfar i Karlskoga. Mormor bjöd på kaffe och när morfar kom hem så frågade han "nämen..har du fastnat i hårmixern?"

Japp så kan livet vara, det är faktiskt lagligt att ha lite morgonfluff, det har ju jag jämt...och jag orkade faktiskt inte fixa frisyren innan jag åkte hemifrån, bara att ta mig som jag är :)

Det är faktiskt inget skämt att någon/något vill mig illa.
Igår på min dagliga (nästan dagliga iaf..) promenad så hände något som bara händer mig.
När jag nästan var hemma kände jag "äh, vafan, vi tar en liten vända till", fint beslut Sophie (som alltid).

Det blev kolsvart, himlen öppnade sig och ner kom till en början några skvättar regn, det utvecklades till lite större skvättar och sedan var det precis som att stå i duschen. Ja vafan ska man göra tänkte jag, skitsamma..orkade inte ens ta på mig luvan utan jag lät allt rinna precis som det ville. Värre regn kan det knappast bli tänkte jag sedan, nejnej...men däremot kan det börja hagla lagom stora och lagom smärtsamma stora vita bollar, javisst, vad skönt.

Den relativt korta vägen hem har aldrig varit längre. Kom hem tillslut. Fem minuter tidigare var jag torr och fager men nu var jag så blöt att jag fick vrida ur kläderna. När jag kom in tittade jag ut genom fönstret och då var det fint väder igen??! Måste ju vara mig det är fel på?

Det är väl sådana stunder man tänker att dagen iaf inte kan bli värre...och det blev den ju inte heller.

Men Heeeeeeeej!!!!! Har lika mycket motivation att skriva här som jag har när jag går upp på morgonen. :)

Mitt liv är i det stora hela rätt oförändrat sedan sist jag skrev men jag har lyckats bryta den där absolut-inte-gå-ut-på-krogen-grejjimojjen och för en gångs skull så var jag jätteladdad och verkligen förväntansfull på den kvällen.

Det var bara jag och Lina, då det är som allra mysigast, slipper ta hänsyn till någon mer än oss två. "Förfesten" vi hade innehöll ett typ fyra timmar långt samtal om sex och samlevnad, många glas vin, en eller två klunkar cider...(eller fyrahundra) och två fina Lina-citat, låt mig översätta det första.
"Jag har en pinne i fannan" = naturligtvis hade hon inte en pinne i sin fanna utan en finne i sin panna (vilket jag fattade direkt) men hursomhelst så blev det ett högt och ljudligt skrattanfall.
Lite senare diskuterade vi en man i sina bästa år och hur gammal han egentligen är. Kanske borde vi ha diskuterat Linas ålder också, hon är själv lite förvirrad märkte jag "Jaha, jag fick för mig att jag var 24" är det 22-års-krisen som har satt igång nu eller?

På vägen mot nöjes kom sedan nästa citat, när Lina ringde till sin älskling Joethehoe.
"Undrar vem som kommer flugga" = undrar vem som kommer svara betydde det tydligen..?!

Sen flöt kvällen på som smält smör. Vi drack Margarita, träffade Sabina som berättade att hon faktiskt har två katter nu (visste inte ens att hon hade en??!), Mattias fick en fet puss på munnen vilket resulterade i att jag fick en grön drink som smakade apelsin, high five, blev påtvingade otroligt fin krog-poesi av två killar (mycket vackert ska väl tilläggas), det blir bedre och bedre dag för dag, trodde vi såg en av våra gamla klasskompisar (allvarligt måste det ha varit en klonad Jesper) men icke, sen blev det diss diss diss diss...o lite diss, mer tappad casanova har jag nog aldrig producerat tidigare, trevlig upplevelse. Vi dansade, shakade och hade en skitbra kväll...sen gick vi ut.

Det roliga var inte slut än. Varför är man alltid så förbannat sugen på korv när man kommer ut?? Det var vi båda två, men ingen av oss hade kontanter. Vi träffade John och Olle och lyckades tigga till oss tjugo kronor, sen kom Johns bror och jag hälsade honom varmt välkommen med "Tja, har du en femma eller?" (det hade han inte)...jaja, vi hade tjugo iaf, korven kostar tjugofem. Lina, blivande pruterska fixade kalaset, fick korven för tjugo och en döda-döda-blick av korvgubben. Efter inköpet mötte hon en kille som också var sugen på korv...vanligtvis kanske man kläcker ur sig "jaha, köp din egen jävla korv" men inte hon inte,,,hon sälde våran korv till honom för trettio och sen köpte vi en ny...vi tjänade verkligen på det...Lina du kan dina nya grejer, vet i vilken bransch du skulle lyckas..shiiiiaaattt!

Sen träffade vi massa annat folk...vi skulle till Mc'donalds, sen skulle vi till Burger king, sen skulle vi hem till någon och dricka te och sist men inte minst skulle vi till Rica och dricka champagne och bada bubbelbad...vi nobbade dock alla förslag med motiveringen att ingen av dom hade ägg att bjuda på...vi var sugna på ägg.

Nästa morgon var vi...inte ens lite pigga. Det blev pizza. Söndagar är inte heller bra dagar att ställa frågor till Lina, man får inga givande svar tillbaka...jag undrade vilket glas som var mitt "Vems är vems?", "Ja men ditt är ditt" svarade Lina..då vet jag..tack för hjälpen.

Har jobbat i några dagar nu, blir verkligen totalt mörbultad i kroppen, kan ju inte påstå att jag har ett stillasittande jobb även om vi har rätt mycket dötid :P Dötiden spenderas oftast i en sovvänlig soffa i lunchrummet på VF...Där sitter jag och Maria och snackar så mycket skit så att jag är helt tömd i huvudet när jag kommer hem..haha...helt otroligt att man kan ha så kul ihop med någon som börjar närma sig 40 :)

Nu är nästa tripp till Västerås bokad, man får ju inte va dum som jag brukar säga...Då förväntar jag mig en mysig dag i Västerås town med Lina, då vi bara kan vara..som vi alltid är...sen ska jag ha en sjuhelsikes utgång som jag sent kommer att glömma...haha..nej jag ställer absolut inga krav :P Vet att det kommer bli tokbra.

Totaltömd..hejsvejs

"Hur mår du?"
"Jodå, det är kanon"
......en vit lögn är löjligt enkel när det känns som att sanningen inte spelar någon roll.

På ytan verkar allt frid och fröjd, men innerst inne pågår något som bara jag känner, som bara jag vet om, som jag vill slippa, pang poff bort.
Den där kvällen brast det bara, jag var tvungen att släppa ut det eller åtminstone lätta på trycket. Jag ville inte gråta och jag ville faktiskt inte visa någon annan att jag grät heller men det blev mer eller mindre oundvikligt.
Jaja, jag är ju inte mer än människa....
...vet faktiskt inte om jag vill vara människa, ingen har nånsin frågat mig.

Samma kväll fick jag sätta slutbetyg på en person jag brytt mig om.
Välkommen till livets hårda skola, jag ger dig IG i ämnet Respekt och MVG i Ynklighet.
Du fick bara min uppfattning, jag har aldrig påstått att den är rätt eller fel, den är bara min. Du kunde ändra på den men du valde att bara kasta bort det istället, fine with me.
"What goes around comes around", känns som ett ypperligt tillfälle att använda de orden av visdom. Det du gör nu kommer slå tillbaka någon gång och förhoppningsvis inser du då hur fel det är.

Sophie du måste.
Sophie du borde.
Sophie du ska.
Sophie gör si.
Sophie gör så.
............................vafan, gör det själv.

Mina krafter är slut, jag ger upp. Vad jag än kämpar emot så ger jag upp.
Jag hatar att ge upp, jag är ingen förlorare....
...men nu är jag en ändå och det stör mig...
..det stör mig eftersom varje gång jag ser dig tänker jag "nu är du precis som jag vill ha dig"....

De är få men de finns; glädjemomenten.
Jag är glad att Lina kommer hem idag.
Jag är glad att Elli är så himla go och att vi börjat ta vara mer på varandra.
Jag är glad åt det där, sjukt glad..