Helt enkelt bara...

...chanslös.
Jag vill men jag kan inte, för det är alltid något, måste det alltid vara något?
..jag vill spy på alla tillfälligheter som måste vara precis då, precis nu, precis jämt...alltid..
Jag vill...men utan stress eller utan alla måsten och utan alla tillfälligheter som måste vara precis då, precis nu och precis jämt...

Jag vill krypa ur mitt skal och blotta mitt riktiga jag, för det har du aldrig sett.
Jag vill ju vara den personen för dig, inte för alla andra, bara för dig...är det inte det som är charmen med ett djupare band?

Jag behöver inte allt det där som finns på ytan, jag behöver det som finns på djupet men jag får aldrig en chans att komma dit..

Förlåt om jag inte skiner som en sol just nu, men det lilla känns bara jobbigt när jag behöver så himla mycket mer..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback